var jag nere i min djupa grop. Nu har jag lyckats ta mig upp en bit och känner mig inte alltför ensam längre. Visst är jag ensam hemma men vid just denna tid ligger ju folk och sover, så nu är avundsjukan inte så stor. Jag åker bergochdalbana nuförtiden ganska ofta. Jag vet vad det beror på och det tänker jag inte ta upp här.
Ena stunden glad och på topphumör, för att i nästa vara längst ner i gropen. Det behövs inte mkt för att jag ska hamna där. Ett ord, en tanke, en mening.......kan göra att jag faller.
Jag måste hitta något eller någon som jag kan prata med detta om. Inte en psykolog, jag vet ej dock vad........skriva av sig kanske, låta någon läsa det för att kunna prata om det. Jag skriver ju inte så mkt i den privata dagboken längre utan jag pratar mkt över nätet, inte med okända utan en vän som får höra mkt. Jag vet att ni mina vänner redan har hört denna skiva om och om igen. Jag är så djävla trött på den......men here goes;
- hur komma vidare till att fullt och helt lita på en person?
- Hur kunna gå vidare och glömma?
- varför ljuger folk?
- varför ska jag vara så in i skogen analyserande?
Det är väl lite granna av det som jag funderar över.........det som snurrar i min hjärna när jag inte mår bra. Igår mådde jag toppen och så även idag........fram till att helgen startade. Det är fredagen som är värst.........
Jag måste bara säga att jag är tacksam för mina vänner
Love ya
Bilden i bloggen är tagen av min vän Christer